Det blev ju ett riktigt paket av det hela.Jag fick vara övningsobjekt under operationen med en assistrenande handkirurg som såg till att allt blev rätt. Så bra att jag kunde hjälpa till med att en läkare fick träna lite!Nu fick jag fick veta att jag gått alldeles för länge med min värk! Det hade uppstått en inflammation som gjorde senor och vävnader mer förtjockade än de skulle behövt vara. Man kan tydligt se att du haft ordentligt ont sa läkaren och undervisade sin elev! Vad gör man när man blir hänvisad till hjälpmedelscentralen för att köpa handledsskydd istället för att få en remiss till handkirurgen? Men nu är det gjort och nu återstår läkning och träning. Tillbaka om 2 veckor för borttagning av "boxhandsken" och stygnen. Det blir en gipsskena ytterligare några veckor, så det blir ingen städning eller några gardinbyten för min del innan jul!
Det är ju bara såå mycket jag inte kan göra själv! Det ärr allt tur att jag inte är ensam hemma på dagarna. Att breda på en macka går ju inte ens... jag måste fundera ut nåt knep för att kunna det. Att klä på mig var inte heller enkelt... det lyckades tack vare att jag kunde krångla mig ur behån utan att knäppa upp den igår kväll. Den fick ta samma väg som byxorna idag. Att gå på toa är ju också en utmaning... inte visste jag att den högra armen är så mycket kortare än den vänstra!!?? Listan på allt jag inte klarar är jättelång... men jag ser det som en utmaning den kommande tiden!
Det var en liten rapport från det gul huset mellan hav och sjö i norduppland. Nu måste jag vila lite.
Kram
Bibbi